sanning nummer 1


Okej, mitt morgonhumör är helt förjävligt. IBLAND ska jag tillägga då. Inte alltid. Men när det väl inträffar beror det på stress eller fel ord vid fel tillfälle. Förra gången det inträffade blev jag så störd och ARG att jag gick bokstavligt talat och bet ihop för att inte slänga ur mig något olämpligt till oskyldiga människor. Jag var så sur att jag inte kunde prata, och inte heller skaka av mig det. Jag var så jäkla sur att jag stannade hemma från skolan. Och vet ni vad? Jag var sur till klockan halv tre på eftermiddagen efter några timmars sömn. Det tycker jag är en pinsam egenskap. vädligt attraktivit! tycker ni inte?


kommentera mitt inlägg här :)

ordet är ditt , kom med din mening :)

Vad heter du?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0